Little Bee av Chris Cleave

Det har gått över en vecka sedan jag lade ifrån mig boken efter att ha läst sista meningen. Jag tror nog att jag har tänkt på boken nästan varje dag därefter, det är definitivt en bok som väcker tankar och känslor, en bok som berör. De omdömen jag har läst om boken kan jag bara stämma in i, t.ex. "Detta är en roman som inte bara sätter spår i tankarna - den ristar historien in på bara hjärtat"  och "Cleave glömmer inte att den hårdsmälta samhällskritiken måste sköljas ner med humor och berättarglädje".


Efter att ha suttit inlåst i två år får tonårsflickan Little Bee lämna flyktingförläggningen utanför London. Där har hon lärt sig engelska så som drottningen talar. Samtidigt har hon funderat ut olika sätt att ta livet av sig om männen som fick henne att fly från sitt land plötsligt skulle dyka upp. Vart ska hon ta vägen, utan pengar eller kontakter? Det enda hon har är ett visitkort från en man vid namn Andrew O 'Rourke som hon träffade på en strand i Nigeria. Kanske kan han hjälpa henne?

Vi får också följa journalisten Sarah O 'Rourke, nybliven änka som försöker ordna upp sin tillvaro med sin lille son. Hennes liv förändrades oåterkalleligt på en semesterresa till Nigeria två år tidigare. Allt började den dagen på stranden då de mötte en flicka vid namn Little Bee.

Med mycket humor, fascinerande iakttagelseförmåga och stor empati berättas en gripande historia om en afrikansk flyktingflickas krock med vår västerländska kultur och vårt sätt att leva.

Chris Cleave skriver en berättelse där man förundras över hur lite humanitet det faktiskt finns hos de som jobbar med dessa utsatta personer, hur grymt livet är för afrikanska familjer när giriga européer och amerikaner vill ha det flytande guldet under marken eller vad de än må vara för tillgångar vi hittar i utvecklingsländer. Att man så grymt går in och skövlar naturen och mördar och våldtar människor som lever på de platser där man anser att här ska det hittas rikedomar. Hur familjer splittras och barn får fly och klara sig bäst dem kan. Hur okunniga många människor är, ja rent av dumma faktiskt. Som Lawrence som en morgon har en konversation med Little Bee - han tycker att Little Bee ska ge sig av då han känner att hon är ett hot mot hans relation med Sarah.

Lawrence: "Du är en av de där kvinnorna som har lustiga åsikter om män."
Little Bee: "Jag är en de där kvinnorna som har sett män göra saker som inte är särskilt lustiga."
Lawrence: "Men snälla du. Nu är vi i Europa. Vi är en aning mer rumsrena här."

Allt ont och jobbigt blandas upp av bl.a. Sarahs son - Charlie eller Batman som han helst vill kallas. Han kommer med roliga kommentarer och frågor, precis sådär som ett litet barn på drygt 4 år är. Eller den rent av tråkiga och slentrianmässiga sexakten mellan Sarah och Andrew som får ett avbrott av att sonen dyker upp och det som händer därefter. Lite humor måste få plats, och författaren har lyckats lägga in humorn på rätt plats.

Även Little Bee´s hemska livsöde lättas upp av hennes tankar kring livet utanför hennes by i Nigeria. Som alldeles i början när hon ska släppas ut från flyktingförläggningen och en av tjänstemännen bläddrar i en tidning med lättklädda kvinnor och Little Bee har en konversation i sitt huvud med flickorna från byn hemma om detta fenomen. Att kvinnorna i tidningen inte tittar bort av skam över att visa brösten utan att de ler och tittar in i kameran och att männen gillar det.

"Så alla flickor där borta visar upp sig på det där sättet? Går omkring och viftar med tuttarna? I kyrkan, i affären och på gatan?
   Nej, bara i tidningen.
Men varför visar inte alla upp brösten då, om männen nu gillar det och det inte är skamligt?
   Det vet jag inte.
Du har ju bott där i mer än två år, lilla fröken besserwisser. Hu kommer det sig att du inte vet?
   Det är så där. En stor del av mitt liv i det där landet var väldigt förvirrat. Ibland tror jag att inte ens engelsmännen själva vet svaret på sådana frågor.
   Jösses!

Sådana här konversationer har Little Bee med flickorna i byn hemma, fast i sitt eget huvud när hon förundras över hur livet fungerar i världen bortom hennes by. Hon kommer också med roliga kommentarer på saker som andra säger till henne eftersom hon inte är uppväxt i England och lärt sig att läsa mellan raderna eller att en sak kan betyda något annat än det man faktiskt säger.

Summa summarum, det här vart en lång beskrivning och jag har avslöjat saker i boken men boken är otroligt läsvärd. Jag gillar också slutet eller nja, det gör jag inte men jag ogillar starkt tillrättalagda slut typ "och så levde de lyckliga i alla sina dagar" och eftersom den här boken inte har ett sådant slut så gillar jag därför slutet. Det ger mersmak och det startar tankar och funderingar.

Boken kan köpas på Bokus, Adlibris, CDON eller varför inte lånas. Hur man än går tillväga så LÄS BOKEN!!!